Om oss.
Jag vet hur det är att vara på botten. Jag vet hur det känns att förlora allt. Jag har hört den förtvivlade gråten från alla de som älskar mig. Jag har sett rädslan i min mammas ögon. Jag har känt den förödande smärtan och skammen när man misslyckas med att ta hand om sina egna barn. Jag har levt med vetskapen om att jag svikit allt och alla gång på gång. Jag har suttit i karantän, i misären och sett livet rinna iväg genom mina smutsiga fingrar. Flykten förvandlades till ett moment 22-fängelse av alkohol och droger. Jag kan detta helvete in och ut
MEN IDAG HAR JAG FÅTT ETT HELT NYTT LIV.
Idag hör jag skratten från mina barn på morgonen. Idag ser jag lättnaden och stoltheten i min familjs ögon. Jag känner glädjen och friheten pulsera i hela min tillvaro. Mitt liv är idag fullt av hopp och kärlek. Men vägen dit var långt ifrån spikrak. Min tro på Jesus har gett kraft att resa mig upp. Gemenskapen i kyrkan var de kryckor som bar mig stapplande framåt på den brokiga vägen till upprättelse. Kyrkan gav de vapen jag behövde för att kämpa mot mitt missbruk.
Men om hjärtat blivit krossat av åratal av mörker så räcker ofta inte viljestyrkan att förändras särskilt långt. Det är en livslång process att bli hel. Många destruktiva tankebyggnader behöver rivas. Och mycket gammalt skräp behöver kastas ut. Ett miljöombyte är många gånger fundamentalt och livsviktigt. Liksom att lära dig att förlåta och älska sig själv.
Därför tror vi att Barmhärtighetens Hus ska fungera som ett hem inbäddat av Guds kärlek, nåd och hopp. En vacker plats med genuin kärlek och tro på människors förvandling. En plats där människor och familjer upprättas och helas och där man inte bara släpps lös efter vårdvistelsen utan blir buren likt ett älskat barn fram till den dagen man är redo att själv vandra fram på det nya livets väg.
Det finns inga hopplösa fall.
Det finns hopp.
Sebastian Stakset